Ankarstiftelsen

U nder hela min barn och ungdomstid var detta ord starkt förknippat med arb etsplatsen för mina föräldrar. Sankt Sigfids sjukhus i Växjö. I folkmun SSS. Detta var en inrättning för de som inte klarade gränsvärdet för ett inträde i samhället. Först hette det dårhuset sen hospitalet sen sinnessjukhuset sen mentalsjukhuset sen Västra kliniken eller något liknande. patienterna blev varken friskare eller klokare av namnbyterna. En del av dem var inte ens sjuka. Många jobbade i skogen bakom vårt hem och ofta skrämde vi varandra med hemska historier om tokarna. Den roligast handlade om kung Gustaf de 5 som vid en invigning av de nya lokalerna gick omkring och hälsade "jag är kung Gustaf" patienten svarade följande"det där tar de snat ur dig.När jag kom hit var jag Gustaf Vasa". Sven Johansson min far levde var dag i skräck fasa inför risken att hamna på SSS. Förhoppningsvis finns inga datorer på andra sida men jag vill ändå varna Växjö. UNDVIK KVARTEREN RUNT TEGNERKYRKOGÅRDEN DEN NÄRMSTA TIDEN. Börje har hamnat på hospitalet. Vilken skam för släkten. Särskilt de lite finare på Erdmannasidan, En outplånlig skamfläck. Som mest hade Sverige 30-35 tusen på desa skamliga ställen. Ofta med fina namn som Sankt Lars, Sankta Gertrud, Unedalen och Ryhov. En dag kom jag in i DN med bild och allt. En farlig fånge rymde och rikslarm utgick. Flera regementen avdelades för infågningen. Han syntes över hela landet och polisen fick en värdig motståndare. Nästan hela militärens femtiotalsvapenarsenal blockerade vägar gator och skog..Utegångsförbud över nätan hela landet. Mitt föräldrahem var högkvarteret. Skallgångskedjorna gick som höststormar genom skogen. Vi barn hade hoppats mycket på utegångsförbudet men ack....vinterveden skulle huggas. Försedda med yxor gick vi över kärret. På isen högg jag in namnet JACK Jert Karlsson och sen högg vi motvilligt ved. Inte lätt att vara barn arbetare och värre skulle det bli. Några timmar hade blodhundarna fått vittring och följde i flockar våra spår hem till stugan som avstängdes med täta led av skjutklara poliser. Generalerna jublade över att skammen nu var över. Den livsfarlige patienten var äntligen fast. Rappa reportrar fick ut allt i direktsändning. Jag minns den tjocke militären som stod på vår kökstrappa ock tackade fotfolket. Alla jublade utom jag och min mor anade oro. Hon tog mig i örat och ledde mig till utdasset där jag gråtande bekände att det jag som huggit namnet isen. Mina föräldrar ljög och förnekade sambandet. på kvällen blev vi förbjudna att be aftonbönen. Många år senare erkände de att det bättre att ljuga än att skämmas ögon ur sig. Så kom nyheten i Dagens nyheter på bästa plats LIVSFARLIG FÅNGE STRAX INFÅNGAD. Beviset! Bilden föreställde min inhuggning i isen. Lärda psykkologer stred länge om varför fången stavat sitt namn fel. Gert stavas aldrig Jert menade de flesta men vad kan inte en dåre få för sig. Jag förstod piken även om den var fin. Jack jo han dränkte sig i anna sjö omgående efter rymningen. Jag slapp hospitalet men många hamnade där till stor skam för släkten. Så kom en ny minister som beslutade att att alla nu var friska. Alla hospitalen lades ner och nu kan Jönköpingsborna skryter tom. att de bor i Ryhov. Sven och Nanny kunde aldrig förklara att man ställt in aftonbönen. Benbrottet år inte läkt bså jag bor väl kvar på Hospital Pablo Tobon Uribe ett av Sydamerikas förnänsta sjukhus, Slå in en 380 mm jättespik i ett litet hål och få den att stabilisera en stor kropp. Börje