Ankarstiftelsen

Tyvärr hade jag haft för mycket besök på rummet och jag vet inte vem som tillförde mig en elak bakterie. Den uppenbarade sig i blodet eller kanske var det i urinen. Tillbaka till sjukhuset och upp med alla droppflaskor. Kanyler och nålar som som skulle döa en enda stackars osynlig bakterie. Efter två dagar kom Lemonarligorna upp till sjukhuset. De hade noga tänkt igenom förslaget och beslutat sig för att sluta fred. Vi fotade det högtidliga ögonblicket och jag tänkte för mig själv. Nu kommer strömmen av unga skottskadade pojkar till sjukhuset att minska och ingen kommer förstå varför. Så lördag morgon alla bakterie borta. Telefon till Köpenhamn och försök att påsynda hemresan. Nej nej tidigast nästa vecka. Söndag förmiddag. biljett fixad omgående avresa. MED - BOG lite väntan i en rullstol sedan före alla i kön. Dyrare plats på planet men sovmöjlig. Ett enda uppvaknande sedan sömn igen. Allmän väckning en timma kvar till Frankfurt. Väl framme strejk bland flygledare. Sju timmar i VIPrummet. Göteborg mitt i natten väntar med sjuktransport 14,30 hemma. På morgonen hustruns hembakade bröd. RIKTIGT bröd. Aldrig mer vitt bröd. Börje